"Jag tycker inte du är seriös nog"

När jag började ta min tro på allvar läste jag Bibeln två gånger från pärm till pärm. Sedan lärde jag mig kinesiska, genom att flytta till Kina och bara umgås med människor som inte talade något annat. Läste sedan kinesiska med andra nördar som också sitter timme ut och timme in och skriver tecken eller diskuterar detta mystiska rike mångtusenåriga historia. Samtidigt gick jag en femårig utbildning i ett ämne (Rytmik) som efter lika lång tid fortfarande är i det närmaste omöjligt att förklara för en utomstående vad det egentligen handlar om. Jag gillar helt enkelt utmaningar. Är det inte svårt är det inte värt något och allt det där.

När jag får Mika kastar jag mig kunskapstörstande och full av entusiasm in i denna nya värld och för första gången får jag kunskapsdödande svar.

1. Helena ställer intresserad en fråga
2. Helena får svaret "oroa dig inte för det"

Detta gäller inte för alla, men tyvärr för en stor del av de sköterskor vi mött. Som tittar på klockan och vill ha ut en så fort som möjligt. Under alla år av undervisning har jag gjort mitt yttersta för att göra mina elever nyfikna, ifrågasättande, kritiska, intresserade och vetgiriga. "Vi bjuder på kunskap" var en jingel under andra läsåret i Kina. Jag förstår att för mycket vetskap i just detta ämne kan göra en orolig och att man inte kan kunna allt, inte heller tror jag att man behöver bli en bättre förälder för det. Självklart är de största delarna sådant man inte kan "veta". Men aldrig förr har jag stött på ett sammanhang där det ses som negativt att vilja gräva djupare.

1. Vad är meningen med livet?

1. Hur använder man egentligen LE i kinesiska?

1. Vad är Rytmik?

Frågor det tar en livstid och älta, diskutera och återupptäcka. Men visst kan man säga "oroa dig inte för det" och bara köra vidare. Först nu upptäcker jag att det nog finns en del människor i samhället som gör just så. Vad trist det verkar vara.

"Jag tycker inte du är seriös nog" stod på en skylt Martin åkte förbi varje dag. Han säger att han tänkte på mig och många av de människor vi stött på under det senaste året. Tack till de läkare och tandläkare som velat bjuda på kunskap. Inte för att den kanske alltid kan användas till något praktiskt. Men för att det är kul och stimulerande att lära sig saker.

Och för att Mika är det viktigaste och mest fascinerande som finns.